vad hände?
lista
Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En svart pärm som står "tjejprojektet 2010" på. och så slog jag i armen på min kollegas skrivbord också.
Vad var det senaste du såg på tv?
Sverige-Danmark i hockey, annars ser vi inte så mycket på tv om kvällarna jag och R. Han har en massa sladdar och elektroniska prylar, så vi ser nedladdat på tvn istället. Ifall det räknas var det Criminal Minds.
Utan att se efter, gissa vad klockan är?
13.30. 13.44 - nåväl, inte så illa.
Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Veronica Maggio i mitt vänstra öra, i mitt högra hör jag två manliga kollegor i en hetsig diskussion
Vad gjorde du på innan du började svara på den här undersökningen?
Skrev på en projektrapport, som börjar arta sig nu.
Vad har du på dig?(detaljerat)
Rosa tygskor, grå sockor, svarta byxor med skinndetalj, vitt linne och en vitt tröja. Piffig som jag är har jag sjal och ett brunt armband också.
När skrattade du senast?
På fredagsmötet innan, men mest fnissade. Igår tokskrattade jag dock, åt R mest för att han är ett sjukhuvud ibland. <3
Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
En aktivitetsplan, post-it lappar och lite listor. Gillar listor, de lugnar mig.
Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
En lägenhet, och ett körkort. Och skodon. Skor är viktigt, lite som ett beroende.
Berätta något om dig som folk inte känner till?
Jag stalkar folk, eller ja jag tror det. Jag är supernyfiken och det har nog mynnat ut i någon form utav besatthet. Ja jag tror faktiskt det. Men jag försöker givetvis tygla det så bra det går.
Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad ska skulle det vara?
Men, det vet jag ju inte.
Tycker du om att dansa?
Ibland, förstår verkligen inte varför, jag kan inte dansa. Men jag vill gärna tro det när jag är onykter, då dansar jag stort, vilt och flyktigt.
Har du några husdjur?
Nej, men jag vill ha en hund. Fransk bulldog eller mops ska det va
Vilket jeansmärke?
Alltså, jag jobbar inte mycket jeans. Annars är jag mer för hur de ser ut snarare än märke.
Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
Det känns för långt bort för att ens tänka på, men något coolt givetvis.
Vilken var din första konsert?
Min första riktiga konsert var nog med Michael Jackson. Bussresa med pappa syster och en annan pappa och hans döttrar i samma ålder. Det var mäktigt, jag fick äta på clock och pappa drack öl ur plastglas.
Fyra favoritsaker utan rangording?
Telefon, Visakortet, Dator, Min kalender
Vilka gör du, önskningar eller planer?
Jag önskar en massa, men jag utför det som jag faktiskt planerat.
Hur valde dina föräldrar ditt namn?
Det var pappa som fick välja mitt namn, tror han ville ha en kille egentligen. Han kallade mig/ kallar mig alltid på Linus. Så fick det väl bli den kvinnliga motsvarigheten, Lina.
Gillar du din boendesituation?
Njae, jag är väl inte överlycklig. Men jag får ju somna bredvid R varje natt. Det är fint tycker jag.
Har du bra hörsel?
nej, det har jag verkligen inte. Jag hör jättedåligt, och snart kommer jag säkert få börja bära hörsnäcka.
Idrottar du?
Nej, jag går på gym. Ibland, och har blivit tokdålig på det de senaste veckorna. Skyller på att jag inte är helt kry, ja det gör jag
Smeknamn?
Linis kallas endel mig, mesigt egentligen. Att ha ett smeknamn som är längre än mitt vanliga. Ville alltid bli kallad något coolt när jag var mindre, men det fanns ju inget. Och ja, Linus av pappa då.
Vilken låt lyssnar du på just nu?
Veronica Maggio - Månskensregn
Vad ska du göra nu?
Hämta ytterligare en kopp kaffe, och skriva på min rapport. Det ska bli bra det här.
de vet ingenting om oss
Bazinga
Lina-diktatur
i will always be your soldier
har just nu vikt cirka 400 fröpåser tsm med min kollega.
att se på hockey med mig måte vara en fröjd för kropp och själ. igår var det dags igen och självklart visste jag väl
att Dif skulle ta hem det och säkra en plats mot Hv i final. Jag hopapr , skriker, gastar och har mig under hela matchen. Men när min kusin kommer i rutan (som f.ö gjorde en toppenmatch igår, och förrgår) vinkar jag glatt och pratar med honom nästan som jag pratar med bebisar. Fråga mig inte varför. 90 kilo 32 årig back. Tilltalad som en bebis. Do I need to say more? Jag blev i vilket fall jättestolt igår, och tvingade hockeysällskapet Danne att också faktiskt engagerat heja fram Djurgården. Funkade det? nej det vill jag inte påstå. R har ju börjat spela fotboll nu. Örnia. väldigt blandade känslor. Visst är det kul att börja gå på matcher igen, jag älskar ju fotboll, de dagar det är sol eller iallafall hyffsat väder. Men tänker han förvänta sig att jag ska stå på Alevallen i regn och rusk för att heja på ett division 6 lag, vet jag inte m jag ska le mot honom sådär "tror du jag är dum, älskling?" eller börja gasta och fråga om han tror att jag är dum i huvudet? Vet inte riktigt hur jag ska tackla detta. Antagligen kommer det sluta med en styck Lina i regnponcho, sydväst och regnstövlar på plats på Alevallen med plakat och hejaramsor i bagaget, för när jag väl engagerar mig i något, gör jag det ordentligt.
Ungefär som när jag som liten var på frölundamatcher (jag vet, jag har helt bytt lag, men bara en gång. och det var under den tiden år som gick utan att jag intresserade mig överhuvudtaget för sporten) då var det ansiktsmålning, matchtröja (självklart singerad alla spelare) och halsduk. Där stod jag i scandinavium och gastade för glatta livet, sprang innan periodvila till spelargången och höll handen för alla spelare att high fivea mig. Brukade alltid få singerade puckar av kusinen efteråt också, och få träffa laget efter match på den "speciella spelarparkeringen". Minns speciellt en match i slutspelet, då min goda vän Pernilla var med. Hon körde samma outfit som mig, är det match så är det! Vi var helt uppe i det, och fick igång hela scandinavium på våra hejarop.
Det levde vi länge på, och när tillfälle finns (som nu) berättar jag det gärna igen. Jag var coolast i världen den kvällen, och somnade gott den kvällen. Minns också att min idol of all time var Kristian Ruutu (stavning?) och självklart, Timmy Pettersson. OCh han är fortfarande min idol.
Tills vi hörs igen.
detta är...
detta är min finaste tjej, det är kärlek. Vi har parmiddag ikväll med vin och spel. Och vet ni vad? Vi skiter i om ni tycker att vi är trista! För här är det bara kärlek
ensam sjukling söker.
Jag har legat totalt jättedödssjuk i två dagar denna veckan. närmare bestämt tisdag och onsdag. Och givetvis var det jättesynd om mig. Nejdå, men lite feber fixade jag till och lite släng av annat. Det var en väldans tur att jag hade fina bfriend som kunde ta hand om mig. Och det gjorde han med bravur. Servade mig med vitaminer, värktabletter och mat. Och när jag tyckte som mest synd om migsjälv, hade han med sig ballerina kladdkaka hem (det är min last och drog för tillfället, och allt är klaras fel) . Det är alldeles fantastiskt vad lyckligt lottad jag är.
Minns när jag var sjuk när jag var liten. När mamma var hemma från jobbet och tog hand om mig. Jag var ju hennes lilla flicka. Och jag gråter nästan alltid när jag har feber. Inte för att jag nödvändigt måste, menjag änner mig så svag och så synd om migsjäv att jag faktiskt gråter. På riktigt, krokodiltårar nedför kinderna. Mamma tog så fint hand om mig, hon köpte tjejtidningar, godis, halstabletter och lagade mat när jag ville. Hon hyrde tecknade filmer jag inte sett på vhs. och jag tittade på dem tills videon började låta något alldeles förfärligt. Jag rörde mig ifrån soffan till sängen och tvärtom. Mamma märkte när jag faktiskt var sjuk på riktigt, och när jag fejkade det. Se, det gick minsan inte. Det såg hon direkt. Speciellt när jag började komma upp i åldern. Och blev sjuk bara på måndagar och tisdagar, och var alltid frisk på torsdagar oh fredagar. Förstår inte hur hon kunde märka det? jag var ju listig som en räv ansåg jag.
Jag är glad jag kom undan med en hård förkyling (som förvisso inte är över, jag sitter på jobet oh snorar som Lotta på Bråkmakaren fortfarande) och ingen vidrig kräksjuka. Den ska tydligen gå här i Windy nu. Tror inte jag klarar av att ha det, jag som är så äckelmagad. Skulle förmodligen krökas igen, för att jag kräktes första gången. Och så skulle det hålla på så, hela dagarna. Jag skulle inte bli av med det. Sakta skulle jag tyna bort och tillslut inte finnas något kvar. Folk skulle kalla mig kräk-Lina och inte vilja vara omkring mig. Jag skulle bli helt ensam, jag och toaletten skulle få dansa med varandra hela livet. Jag skulle sluta i en liten säck på golvet. Nej fy, så vill jag ju inte ha det. Bäst att håla sig borta ifrån det.
Ikväll ska vi dinera med Emma och Sebastian. Oxfilé och rödvin. Det är en fin kombination.
Tills vidare
vi mår...
vi mår väl, dricker vin och älskar. kvällen är perfekt, om rasmus vore här såklart. Men mina tjejer är bäst, och ni måste vara avundsjuka på mig för dom är i mitt liv
vi dricker...
vi dricker vin, vi mår väl och vi älskar. Livet är rätt fint, om rasmus vore här skulle det vara en perfek
vad tycker...
jobbar vi så, i smyg?
Annars är det gott nu, solen skiner och jag har bytt min tjocka dunjacka mot skinnjacka och trenchcoat. Det är härligt. Jag är lite som Ida Lönneberga. Bestämer själv när det blir vår.
Spenderade helgen i Munkedal. och den var precis som har förutspådde. Stolen var iskall, människorna hemska och repet jättevasst. Nejdå, vilken fantastisk helg jag har haft. sol, promenader, utflykt, rödvin och omgiven av alldeles underbara människor. Mycket kan mna klaga på hos mig, varför vet jag inte- hah. men mina män kan jga minsan välja väl. Eller män med bra föräldrar? Vilket som, jag trivdes som fisken i vattnet, Lina i en bar och handen i handsken. Jag sitter nästan här på jobbet och har längtan tillbaka.
Vardagen är fortfarande rutin. Klockan ringer samma trötta tid, jag lägger mig en stund på min favoritplats innan jag häver mig upp ur sängen. drar på kläder på min bleka kropp och drar till jobbet. Snart låter det såhär ; klockan ringer, jag flyger upp ur sängen, dansar ett par steg och klär på min brunbärnda kropp ett par jeansshorts och en tröja. Sätter fötterna i ett par luftiga skor och skuttar till jobbet. Jag är trött på vinter nu och känner att något alldeles fantastiskt är på gång nu när solen skiner. Det går mo varmare tider.
Jag märker hur bekväm jag faktiskt blivit med att inte spendera min helger på krogen jämt. sist jag var ute och svängde på benen ville jag gå hem två minuter efter vi hängt av oss jackorna. Det beror inte allspå sällskapet, det var väldigt angenämnt eller utestället heller. Det berodde på att jag saknade det som var hemma. Den lilla nörden som låg och sussade och väntade. Eller, väntade och väntade. Hoppades på att jag inte skulle komma hem eskorterad av två poliser igen snarare, och gärna nte väcka honom på mina vingliga ben när jag kom hem. Men ändå. Jag trivdes i helgen att vakna tidigt på lördagen, gå en långpromenad i solen och åka på utflykt under dagen. För att avsluta dagen i soffan med ett glas rött. Fast i helgen, då blir det krogen mina vänner, vi ska hälsap å gisleparken.
Men ja, jag tror väl det kan bero på, och ja nu kommer det.. att jag är kär.
Men, ja det kunde ju Pernilla talat om för mig redan förra året, enligt henne såklart.
fast, vi jobbar inte så. bara i smyg
utfrågning
Var hemma på besök i helgen, blev endel fina inslag. Bebismys, mammavård och äntligen få träffa finaste pappa. Ja just det, syster och Tobias träffade jag också, men dem hade jag väl varken tid eller lust att lägga ner tid på just denna helgen, Josefin har jag ju sett i 22 år och tobias i snart 5. Men Molly, den tjejen och jag skapade band i helgen.
Det känns rätt okey att heta Lina nu. Jobbet går fint, fullt upp och ett härligt gäng på SPH. Jag fullkomligt älskar att det händer en massa spännande varje vecka nu, md events och liknande. Helgerna spenderar jag numer med att åka tåg, buss eller så. Anderstorp, Munkedal och Anderstorp igen. Ja, jag skla med bfriend till hans trakter. Till skogarna. Det bär av på Fredag eftermiddag. Det ska bli en spännande upplevelse. Och en ny. Jag har inte direkt varit runt och hälsat på viktiga familjer sådär innan.
Jag kan bara ana i min fantasi hur jag kommer bli, vad tar man på sig? pennkjol och blus? tok-kortkort och urringat kanske? Hur kommer de uppfatta mig? som den tokblyga tjej jag är i smyg? den högljudda tjejen som tar alltför mycket plats? Kommer väl antagligen stå där, rakryggad mot hallväggen och le mitt bredaste. Här gäller det att ha koll på konsutionen av alkohol, om det nu skulle bli läge. Tre glas vin, max så håller jag nog en nivå jag skall klara av. Vi kommer anlända på fredagkväll, R har sagt att det kommer gå jättebra. Tror han att jag tror på vad han säger? De kommer välkomna mig med ett leende, sätta mig på en stol mitt i vardagsrumsgolvet med en strålkastare rakt mot mig. Denna kommer vara så varm, och med all press kommer jag förmodligen börja svettas. Äckligt liksom. Sedan kommer hela Munkedal komma hem till det till synes oskyldiga gula huset. Där kommer utfrågningen att börja. En och en. De har lagt upp ett schema, det är sagt att max en minut per invånare. 2 om man är god vän till familjen. Så får jag sitta där, fastbunden på min trästol medans de frågar ut mig om diverse. Vad jobbar din faster med? vad var din mammas flicknamn? ingen fråga för personlig eller jobbig. Sedan ojar de över svaren, pustar och suckar och tänker vilken tjej han har hittat då. Jisses, hur skall detta gå tänker de i smyg där de sitter och avnjuter sitt kaffe och kanske en mandekubb när allt är klar, hon passar ju inte in här. Vad som finns kvar av mig då vet jag inte, säkerligen ligger jag i fosterställning på golvet. Och kan bara vänta på att R kommer och räddar mig, rädd exposed och alldeles förkrossas över denna förfärliga upplevelse
Men vad vet jag egentligen?
min finaste...
min finaste tjej. hon är det bästa jag vet, snygg tjej kommer hon bli. Jag menar, det ser man ju lång väg
det är...
det är ju liksom inte varje dag man blir moster för första gången. Vi firar denna fantastiska händelse, jag och pg.