nu är...
nu jobbar...
detta är...

detta är mina vänner. Jag vet inte riktigt om de är taggade rädda eller bara fulla. Tolka det som ni vill. Jag håller er uppdaterade ikväll vänner
tjejerna är...
jag hade...

jag hade med mig en present till pg, tjejen som fixade en vg tenta idag. Vi har inte bestämt vem som är mest exalterad över leksaken, jag eller hon. Ikväll ses vi på kårens aw va?
vi kampanjar...

vi kampanjar idag jag och min kollega. Lesley pennington kommer till stan, och det är ju grymt! Det sägs bli en fantastisk föreläsning. Ses vi där?
detta är...
vi vispar...
lite kinderägg...
så djävla bra är du inte
Men om man satt hemma, lekte vuxen och drack coca och konverserade, kom i säng i hyffsad tid, då ska man iväg, fixa dona och uträtta en massa saker en söndag. Själv väljer jag nog att vara old school och då är söndagen vilodag. Jag har ju för tusan ett jobb att gå till imorgon. Då vill jag vara fräsch, utvilad och på g.
Det är ändå ganska intressant att befinna sig på GT nykkter en lördagskväll. Speciellt med den underbara utsikten R besitter. Det är mycket lustiga ljud, gester och annat man ser genom fönstrerna. Tröjor slits av, det skriks och manligheten skall bevisas på bästa sätt. Och precis som min fina Lisa skrev, är tjejerna så flickiga det går efter några glas vin. Det fnittras, viskas och skriks. Lite som i sexan, när killarna petade på en och man skrek sluta. fastän man liksom aldrig riktigt ville det. Missförstå mig inte nu, jag har nte på något sätt blivit vuxen och torr (ehmm PG) jag ger min del till kakan. i fredags exempelvis. Då drack jag mitt älskade rödvin i lugnan ro. Någonstans slog det till, och jag slutade aldrig prata, sedan höjdes nivån ytterligare. Men skoj, det hade jag. Jag har inte slutat på något vis, och vissa stunder är jag den som skriker högst, fnittrar mest och viskar högst.
Tills vidare.
något å det grövsta
Träningen går framåt, jobbar på med samma pass, samma underbara träningskompis och med samma gnislande maskiner som på någt vis får mig att svettas. Gillar konceptet liksom. Jobbar på någon timme, ibland får vi hybris och kör på ytterligare. Skit i träna fel, vi tränas precis som vi vill så länge det känns rätt. Vaknar upp med träningsvärk , skönaste värken som finns tror jag . Man häver sig , förhoppningsvis med lite hjälp upp ur sängen. Känner efter lite i kroppen, och där någonstans mellan de krispiga lakenen och duschen, infinner sig värken. Det är en skön bekräftelse på något vis. Man ler lite nöjt inombords och tänker "fan vad grym jag är, sjukt hårt pass igår" och nämner det gärna i förbifarten sådär lätt och luftigt. Sedan att det kan bero på att man är totalt djävla otränad eller helt fel träning bekommer en inte. Värken är det som räknas, bekräftelsen och lite av en belöning. En vis man sa en gång till mig att jag tränar fel om jag inte får träningsvärk, kan så vara. Men fan vad jag tränade rätt igår då.
C-upphetsandet är snart slut, lite fix och trix innan den går igenom. Annars börjar praktiken på torsdag. En härlig vår på Science Park Halmstad väntar. Nu kommer den sanna karriärskvinnan att få liv. Suit up!
Rätt trött på att halka runt som lättklädda kvinnor gör när de väljer att brottas på såpa nu. Jag jobbar inte med vinterskor eller vantar. Sneakers och en hand att hålla funkar lika fint. Men jag väljer hellre att hålla den handen på en strand med värme, sol bad och sötsliskiga paraplydrinkar. Där är också enda stället man faktiskt uppskattar en pina colada eller en sex on the beach. Fast, det är ganska härligt att jobba päls, filt och värmeljus också.
Tills vidare
Den enda lögnen
2010, jag har nog inte riktigt lärt mig att skriva så ännu. Får liksom titta ner på tangenterna så att det blir rätt. Dubbelkolla på skärmen. Nåväl, året har börjat fint. Det firades in med runt 30 stycken, tre-rätters och bubbel. Får erkänna att rödvinet smakade på topp, fast inte överdrivet på något sätt. Jag tog steget tillbaka, medans andra stjärnor lyste desto klarare på nyårsnatten.
Skulle ta mig ifrån Windy igår, hem till Småland för en snabbvisit. Visst, dagen började bra. En kopp kaffe, lite frukost. Inga konstigheter. Fick stressa till tåget, eftersom jag och planering tydligen inte går hand i hand alla gånger. Det stör mig. Att upplysa mig om sådana saker borde vara straffbart. Väl framme stirrar jag omkring på stationen och hittar inget tåg. Jag menar inte ens jag, som ibland kan tas för att vara lite förvirrad kan missa ett tåg med kring 7 vagnar. Jovisst, ersättnignsbuss. tackar så mycket. Efter en extra timme ute i kylan fick jag kliva på. Där kom min vita räddare. Alldeles stor, blank och givetvis utan värme. Visst hade jag kunnat vänta inne på stationen, men för er som itne varit på Halmstad centralstation skall jag upplysa er. Här trängs nednötta träbänkar med uteliggare. Kanyler med inslagna skåp. Öst möter väst. Nej jag riskerar hellre en förkylning än sjukdomarna som sitter i de väggarna.
Men det roligaste, eller kanske mest tragiska i situationer som denhär är ändå hur svenskar väljer att reagera. Vi har den självskrivna ledaren, som ställer sig först, pratar med alla högt och skämtar till det för att lätta upp stämningen. Vi har klungan som väljer att bli irriterade och bilder klagomur på parkeringen. Sedan har vi de som tar tillflykten med sin telefon, ringer alla de känner och skrattar, bekragar sig. och i vissa fall skryts det till och med om vad som händer. Vi har de som går med strömmen och säger att detta var ju beglagligt, som som skulle till min pojkvän i Värnamo och ville inte åka på vägen för halka. Nu ska hon minsan sitta och vara rädd hela vägen. Henne fick jag bredvid mig, henne och ledaren. Det blev intressant. Man ska liksom undermedvetet bli bästa kompisar för att man delar denna upplevelse. Det är det som krävs för att vi ska komma ut och lätta lite på vår personliga sfär. Nåväl, hem kom jag. Även om det var två timmar försent.
Kvällen spenderade jag i en jacuzzi, i en bastu och med två-rätters på Harrys. Sedan att servicen var ganska dålig, utbudet smalt och att jag fick någon form av matförgiftning hör väl inte till.
Idag blir det åter till windy, ska tydligen gå på bio. Avatar. Vem kunde tro det? det och att Pernilla blivit brunett är liksom otippat. Men trevligt.
Tills vidare.