vi kör-
oj, vänner och kära. jag glömmer bort bloggen. det är för mycket att stå i.
Jag har ju flyttat och haft mig, bott in mig i min första egna lägenhet. Efter två år som sambo med Pernilla och ett år som sambo med Klara. Det har varit en underbar tid, men det var dax att växa upp nu.
Ska bättra mig och verklgien ge det en ärlig chans nu. Har nog endel tid i veckan.
Just nu befinner jag mig i Anderstorp med mycket trötta ögon.
För en vecka sedan befann jag mig i Halmstad, med härligt sällskap, alldeles för mycket champange och "en barlängd champange-shots, tack" . Det rekomenderar jag inte alls.
Det var för övrigt en mycket läskig tågresa mot skogen idag. Inte nog med att man behöver trängas bland svettiga människor, okloka 14åringar som försöker hävda sig inför killarna de lyckats få med sig på resan och tanter som alltid tycks envisas med att äta mat som luktar otrevligt, dvs banan eller prickigkorv. Jag lyckas hamna mittemot en blondin som tycktes vara lesbisk. Och jag tror att jag ofrivilligt lyckades flörta med denne. Det slog mig först efter en "vänlig" vidrörning av mitt högra lår. Det var en spännande med samtidigt väldigt omvälvande upplevelse. Jag har alltså haft min första lesbiska flört, och jag tycker detta kvalificeras mer än väl.
Nu skall jag spendera en vecka i skogen, jag väljer att kalla det semster. Jag tänker ägna mig åt promenader, plugg, framtidsplaner och annat viktigt. Och till helgen tar jag den skogsgröna rullväskan jag fick låna av Louise idag och beger mig ut på äventyr med familjen Gustavsson till Oslo. Detär faktiskt mitt första besök där. Och det är med spända nerver jag beger mig till landet med människor jag inte förstår ett dugg av vad de försöker säga. Tro mig jag försökte förstå en hel sommar på Tylösand. Man kommer långt med ett leende och en förstående nick. På måndag om en och en halv vecka är jag åter på plats i Halmstad. Då är jag anträffbar för den som vill. Vill ni inte träffa mig kommer jag med all säkerhet att våldsgästa . För saknaden kommer infinna sig någonstans mellan torsdag och Oslo.
Nu kör vi, kärlek.
Jag har ju flyttat och haft mig, bott in mig i min första egna lägenhet. Efter två år som sambo med Pernilla och ett år som sambo med Klara. Det har varit en underbar tid, men det var dax att växa upp nu.
Ska bättra mig och verklgien ge det en ärlig chans nu. Har nog endel tid i veckan.
Just nu befinner jag mig i Anderstorp med mycket trötta ögon.
För en vecka sedan befann jag mig i Halmstad, med härligt sällskap, alldeles för mycket champange och "en barlängd champange-shots, tack" . Det rekomenderar jag inte alls.
Det var för övrigt en mycket läskig tågresa mot skogen idag. Inte nog med att man behöver trängas bland svettiga människor, okloka 14åringar som försöker hävda sig inför killarna de lyckats få med sig på resan och tanter som alltid tycks envisas med att äta mat som luktar otrevligt, dvs banan eller prickigkorv. Jag lyckas hamna mittemot en blondin som tycktes vara lesbisk. Och jag tror att jag ofrivilligt lyckades flörta med denne. Det slog mig först efter en "vänlig" vidrörning av mitt högra lår. Det var en spännande med samtidigt väldigt omvälvande upplevelse. Jag har alltså haft min första lesbiska flört, och jag tycker detta kvalificeras mer än väl.
Nu skall jag spendera en vecka i skogen, jag väljer att kalla det semster. Jag tänker ägna mig åt promenader, plugg, framtidsplaner och annat viktigt. Och till helgen tar jag den skogsgröna rullväskan jag fick låna av Louise idag och beger mig ut på äventyr med familjen Gustavsson till Oslo. Detär faktiskt mitt första besök där. Och det är med spända nerver jag beger mig till landet med människor jag inte förstår ett dugg av vad de försöker säga. Tro mig jag försökte förstå en hel sommar på Tylösand. Man kommer långt med ett leende och en förstående nick. På måndag om en och en halv vecka är jag åter på plats i Halmstad. Då är jag anträffbar för den som vill. Vill ni inte träffa mig kommer jag med all säkerhet att våldsgästa . För saknaden kommer infinna sig någonstans mellan torsdag och Oslo.
Nu kör vi, kärlek.
Kommentarer
Postat av: Piloten
Ja, du kom ju ganska långt med ditt leende och förstående nick. Ända till rum 1435......
Postat av: pege
dags att inta grannlandet min sköna.
Trackback
