Lina- Hobbyfilosofi

vi drar ett glas, tror det kallas after work fortfarande. Men vi kallar det nog rödvinsfrossa.

okej, det här med listor. Ni vet. som man gjorde när man var liten. Skrev i sin dagbok eller sådär. Ristade i någon träbänk när man var tuff, vem man låtsades älska för stunden. Sedan går man och tror att man blivit vuxen. Slutar med sån skit tror man, börjar visa känslor utåt istället. Byter smyghångel i korridoren mot offentligt , very classy hångel på krogen. 

Men. jag har inte slutat med mina listor, det har nog egentligen ingen. Men nu skriver man inte bästa boyband i sin låsta dagbok som förvarades under kudden ellerpå annat hemligt ställe. Nej nu kör du med spotify, gör egna listor. Moderna listor. Coola listor som du sedan kan dela med dig av, till dina vänner som du tycker har förbannat dålig musiksmak. Är du ännu häftigare sitter du och lägger ner tid på att hitta låtar "ingen annan visste fanns" så du kan leka låthittare för vännerna.

Kärlekslistorna har nog faktiskt raderats ut , tror jag. och faktum är att jag verkligen hoppas på det också. Jag minns när jag satt och skrev listor. Alla i klassen skulle vara med. Jag vetinte om jag försökte vara pk där. Men så var det. Sedan tog man listan och låste dagboken, la den under kudden och hade hemlis med sigsjälv. Någongång visade man bästa vännen, Pernilla. Vi kunde jämföra listor, skratta åt att hon lade Patrik sist och inte Paul. Och hon skrattade tillbaka för jag hade Robin före Henrik.  Skrev man listan för tjusningen? För att inte glömma bort vem man rankade högst för stunden? det var sött ändå. Minns när mn frågade chans. Den klassiska lappen. ja , nej och kanske. Kanske kan jag inte idag förstå att man ville ha som alternativ. inte nej heller. För det tog jag aldrig som svar, jag väntade helt enkelt någon dag och frågade igen, kanske skickade Pg att fråga åt mig istället för att skicka en töntig lapp. Vi coola jobbade inte med lappar, vi skickade en kompis. Fick man ett nej då, frågade jag själv istället. Tillslut blev väl killen ifråga så trött på mig så det fick bli ett ja, i några dagar. Verkligen giande förhållande det där. Det tackar man för. Det som lagt grunden till sån som jag är idag. Gällande sånt. Tur det verkar som om jag kan ha ändrat mig. Sedan att fråga chans har dött ut, nu skickar man ju en relationshipsrequest på facebook istället. Undrar om det finns maybe där. Pernilla and Markus is maybe in a relationship.

Nej jag jobbar inte så, jag är glad att jag har en hand att hålla. Jag har slutat dansa parningsdans på krogen men någon man tror sig älska för stunden.


tills vidare

vi tar ett glas på gt. Vi myser och jag älskar det. Detta är mina babes. Och klara förstås, men hon fastnade inte på bild idag. Vad gör ni?

vi vardagslyxar på jobbet. Det behöver liksom inte vara någon stor grej. Att dricka sitt bubbelvatten i champangeglas räcker gott ibland. Dessutom sjunger min kollega lite fint ibland, visst är väl det vardagslyx om något?

detta är mina snyggingar, jag har två ikväll. Och mina babes såklart. Vad gör ni? Vi tar en öl på morfars och glömmer morgondagen

dessa två tjejer har jag inte introducerat er för. De är super. De heter bengan och erica. vi dricker vin och har det fint. Lite catch up kan man säga.

8 olika typer av marknadsföring

Hittade en bra förklaring på marknadsföring på Backend Media som jag rippar rakt av för att den beskrev allt så förträffligt.

Du är tjej och ser en snygg kille på en fest. Du går fram till honom och säger: ”Jag är fantastisk i sängen.”
Det är direkt marknadsföring.

Du är på fest med massa kompisar och ser en snygg kille. En av dina kompisar går fram till honom, pekar på dig och säger: ”Hon är fantastisk i sängen.”
Det är annonsering.

Du ser en snygg kille på ett party. Du går fram till honom, får hans telefonnummer. Nästa dag ringer du och säger: ”Hej, jag är fantastisk i sängen.”
Det är telefonförsäljning.

Du ser en kille på en fest, slätar till klänningen. Du går fram till honom, häller upp en drink åt honom. Frågar: Får jag? Lutar dig fram, låter dina bröst nudda hans arm, rättar till hans slips och säger: ”Bara så du vet, jag är fantastisk i sängen.”
Det är PR (Public Relations).

Du är på en fest, ser en snygg kille. Han kommer fram till dig och säger: ”Jag har hört att du är fantastisk i sängen.”
Det är tecken på ett starkt varumärke (Brand Recognition).

Du är på en fest och ser en snygg kille. han gillar dig men du övertygar honom om att gå hem med din kompis i stället.
Det är representation.

Din kompis kan inte tillfredställa honom så hon ringer dig.
Det är teknisk support.

En kille kommer in på en fest. Han blickar ut över rummet. Inser att han vill ha alla brudar, så han ställer sig på bordet och skriker: ”Jag är fantastisk i sängen!!!”

Det är spam.



om ni undrar i marknadsföringsdjungeln menar jag,

underbart, fem svar. gulligt. gillar speciellt de "anonyma" kommentarerna. ni är de mest anonyma jag vet.

det slog mig idag. hur rutinerna börjar frysa sig fast kring mitt liv som isen på gatan. Hur jag har struktur på livet nu, något jag aldrig varit sådär jättebekant med innan. Hur jag liksom har dagarna planerade och hur tiden flyger förbi. Jag tror jag ,ed öppna armar välkomnats i vuxenlivet.

Det är sån skillnad för bara ett år sedan, och jag vet att jag bara varit på SPH några veckor men kom inte här och säg att det inte räcker för total förändring. Det var inte längesedan jag låg i sängen halva dagen, muttrade något om djävulens påfund när jag hade föreläsning klockan tio och vägrade gå ur sängen innan klockan tolv om jag var "ledig" . Drog mig upp, in i duschen och iväg. Skitsur för det mesta faktisikt. Morgonen och jag har aldrig varit varandras vänner. Knappt ens sånna man hejar på när man möts på stan faktiskt. Vi har nog alltid hatat varandra lite. Tills nu, när vi faktiskt börjar lära känna varandra. Nu trivs vi ganska bra ihop, morgonen och jag. Så spenderade jag dagarna, skitsur innan tredje koppen kaffe nått strupen, glad och igång när jag inte var i skolan och timtals i någons studentlägenhet med en kaffekopp i handen. Highlife tyckte jag. Men tro nu inte att jag hatat livet, aldrig. jag har tyckt det har varit underbart, lite skola då och då på veckorna och klackarna i något klistrigt tak om helgerna. 

Nu, däremot. Tror jag ju att jag blivit vuxen. Jag går upp runt sju varje mogron. Kvart över anser jag att jag försovit mig. Infinner mig på jobbet och är igång klockan åtta. Runt tio läser jag runtom hur folk vaknar, hur de är taggade på dagen. I smyg tycker jag att "jisses vad sent de går upp, och herregud halva förmiddagen har ju redan gått". I smyg. Jag tror jag har blivit cool. Sträcker lite på mig och tänker att fan vad jag uträttat mycket redan. Men, egentligen hade jag också nog legat kvar vid den tiden, om inte längre. Om det inte varit för att jag faktiskt börjar klockan åtta och mpste då vara på plats. Så jag inser nog , här på min röda kontorsstol med ljumet kaffe i handen att jag nog faktiskt inte alls är så cool och häftig.

Men, struktur det har jag, och en bättre vardag. Dessutom uppskattar jag helger mycket mer nu. Speciellt i fredags. Fråga vemsomhelst vad jag uppskattade fredagen. Jisses. Det var jag och fredagen mot världen.

Tills vidare.

här får ni, jag aäger detta på skarpen, alltså med en ton och blick bortom denna värld,

ursäkta mig, men jag känner verkligen att mina känslor för er, och bloggen tynar bort.
vi har någon form av envägskommunikation här. inga glada tillrop, hejaramsor eller kommentarer längre.
skittrist om ni frågar mig.

vart är ni? och framför allt, vilka är ni? läser ni ens längre?

Här uppe skulle vi säkert rekrytera en massa folk. Om vi hade vågat gå upp där vill säga... Man vet ju inte alls vad som skulle hända. Säkert något jättehemskt.